Ida

Det ekar i min lägenhet nu...riktigt tomt har det blivit. Jag börjar bli rädd typ, gör jag rätt? Jag försöker övertala mig själv varje dag att det här är det rätta valet och att jag alltid kan ångra mig, men ändå känns det lite jobbigt faktiskt. Grejen är den att jag vill göra det...men verkligeheten har kommit ikapp mig nu, nu är det inte långt kvar innan det är dags. Jag är nog mest rädd för att bli ensam tror jag, jag gillar inte att vara ensam. Här i stan behöver jag aldrig vara ensam, det finns alltid nån. Här är jag säker, kommer jag att bli det sen? Det är typ det största jag har gjort i hela mitt liv den här flytten, kommer det att gå bra?
Det som hjälper till att känna den här tveksamheten är också när folk frågar varför jag ska göra det? Och vad jag ska göra om jag inte kommer in på skolan? Mitt svar på dem frågorna har alltid varit att jag gör det för att jag vill och kommer jag inte in kan flyttar jag ändå och söker nästa år igen...det gör mig sjukt osäker på mig själv och rädd... Tänk om jag inte kommer in, vågar jag ändå? Jag måste våga, får inte backa ur nu. Jag måste göra något med mitt liv och det NU!

Hur fort kommer jag att komma tillbaka till staden jag hatar så mycket för att den är tråkig och alla känner alla samtidigt som jag älskar den för att den ger mig trygghet och jag inte behöver vara ensam? Kommer jag ens att komma tillbaka?!