Ida

Klockan är inte ens sju och ändå är jag vaken, sen typ en timme tillbaka. Iklädd min skönaste velour dress är jag redo för att snart gå en trappa ner och inventera lite på jobbet. Jobbigt var det att gå upp så tidigt men va nog nästan ännu värre för Zoéy som gav mig en mördarblick när jag nyligen tvingade upp henne för en promenad. Har även laddat iPoden med massa gammal och ny musik som kan lyssnas på under tiden jag står där och räknar. Så när jag idag slutar klockan fyra lär det gå runt i huvudet och allt jag kommer att se är förmodligen siffror, siffror och siffror överallt!