Ida

En liten morgonpromenad med skruttan är avklarad, dock inte lika uppskattad av henne som av mig. Grimman åkte på och dem arga blickarna från henne tog aldrig slut. Hon gillar inte den och det kan man ju förstå, men hon har börjat dra igen och då får hon gott lov att ha den på sig. När vi träffade pappa satt hon och kollade bedjande på honom och tyckte sååå synd om sig själv. När vi kom hem och grimman åkte av kuta hon till sin säng, slängde sig ner, rullade runt och slog med tassarna på nosen. Lilla sötnosen...